Doktor till 25% - formella versionen
I den händelse att någon hittar hit som är genuint intresserad av själva forskandet, ska jag nu på denna seminariets- och kanelbullens dag, så kort som möjligt försöka ge en hint av vad jag egentligen pysslar med.
OBS OBS OBS
Observera att det jag skriver just här INTE har ambitionen av att vara vetenskapligt. Det är ett INFORMELLT förklarande av vad jag håller på med. Om någon läser här som verkligen vill veta mer skickar jag gärna texter, refernser mm. Jag skriver inga referenser här. Detta är en blogg och ingen vetenskaplig tidskrift.
OBS OBS OBS
Typ av avhandling: Sammanläggningsavhandling = 3-4 artiklar + en sk "kappa" som är en sammanbindande text mellan artiklarna som skrivs i slutet av projektet.
Anställd för att doktorera i: Musikpedagogik, eller egentligen Estetiska uttrycksformer med intriktning mot utbildningsvetenskap.
Förslag på titel på mitt arbete: Musikundervisning i förskolan med utvecklingspedagogiska förtecken
Teoretiskt perspektiv: Variationsteori, som är en utveckling av mera kända Fenomenografin.
Med några få ord kan variationsteori beskrivas som en teori om hur lärande går till. Lärande är urskiljning, att se något såsom något. Det man kan urskilja är det som varierar. Lärande är alltid lärande av eller om något speciellt. Detta "vad" i lärandet kallas Lärandets objekt. Lärarens uppgift i en målstyrd verksamhet (som skolan eller förskolan) är att låta de kritiska aspekterna av aktuellt lärandeobjekt variera på ett systematiskt sätt. Om man t.ex. ska lära någon vad mängden 3 är (tänk grundläggande matematik i förskolan) så handlar det alltså om att kunna (ur)skilja 3 från t.ex. 2 och 4. Vi börjar kanske med att visa en hög med 2 russin, en med 3 och en med 4. Allt är små högar med russin, men antal russin varierar! Vi behöver också visa att 3 inte behöver bestå av russin. Vi kan lika gärna ta 3 nötter, 3 elefanter eller 3 motorcyklar. Den kritiska aspekter av 3 är antalet, och inte t.ex. materialet.
Metod: Learning study. Detta är en asiatiskt inspirerad modell som härör från hur lärare i Kina (och/eller Japan? minns inte nu) fortbildar sig. Principen är enkel; lärare planerar en lektion tillsammans kring ett speciellt innehåll, en lärare håller lektionen, de andra observerar, lärarna utvärderar lektionen efteråt och frågar sig vad eleverna har lärt sig, planeringen revideras, lektionen hålls på nytt för en ny grupp elever, förhoppningsvis har den utvecklade undervisningen gjort att eleverna lärt sig mer om det som var tänkt att de skulle lära sig, lärarna sammanfattar och offentliggör sitt resultat. För att se vad eleverna lär sig används test. Deras förståelse för något testas före och efter lektionen. Den här modellen för lärarfortbildning kallas för Lesson study. En Learning study är i princip samma sak, men med i planeringen och utvärderingen finns en forskare med variationsteoretiskt perspektiv.
Om vad och med vilka: Jag har än så länge gjort en Learning study. Den har titeln; Learning to listen. Jag har arbetat med ett gäng bestående av en förskollärare, en fritidspedagog och en grundskkollärare som har en barngrupp med 6-8-åringar. Lärandeobjektet i lektionerna var, som titeln antyder, att barnen skulle utveckla sitt lyssnande. Mer precist handlade det om att få dem att kunna urskilja delar i ett musikstycke; musikens form. Typ som att höra skillnad på vers, refräng och stick i en poplåt, men i det här fallet var det klassisk musik.
Framtiden: Jag ska fortsätta med samma teori och samma metod, och även med musiklyssning som tema, men jag ska finslipa på detta med lärandeobjektet och de kritiska aspekterna. Allt för att barnen ska kunna lära sig något generellt som de har glädje av i framtiden, även bortom den lektion som jag forskningsmässigt kommer att studera, och även för att pedagogerna ska lära sig hur de kan hjälpa barn att lära sig på ett så tydligt sätt som möjligt. Många barn lär sig en massa oavsett hur tokig skolan än är, men kanske det är de som just nu lär sig minst som kommer att vara de som har glädje av detta allra mest.
Det handlar alltså om att utveckla lärares undervisningsskicklighet. Utgångspunkten är att inte fokusera någon särskild metod för lärande, utan vad det är man egentligen försöker lära ut.
Frågor? Lämna mer än gärna en kommentar.
Andra bloggar om: forskning
OBS OBS OBS
Observera att det jag skriver just här INTE har ambitionen av att vara vetenskapligt. Det är ett INFORMELLT förklarande av vad jag håller på med. Om någon läser här som verkligen vill veta mer skickar jag gärna texter, refernser mm. Jag skriver inga referenser här. Detta är en blogg och ingen vetenskaplig tidskrift.
OBS OBS OBS
Typ av avhandling: Sammanläggningsavhandling = 3-4 artiklar + en sk "kappa" som är en sammanbindande text mellan artiklarna som skrivs i slutet av projektet.
Anställd för att doktorera i: Musikpedagogik, eller egentligen Estetiska uttrycksformer med intriktning mot utbildningsvetenskap.
Förslag på titel på mitt arbete: Musikundervisning i förskolan med utvecklingspedagogiska förtecken
Teoretiskt perspektiv: Variationsteori, som är en utveckling av mera kända Fenomenografin.
Med några få ord kan variationsteori beskrivas som en teori om hur lärande går till. Lärande är urskiljning, att se något såsom något. Det man kan urskilja är det som varierar. Lärande är alltid lärande av eller om något speciellt. Detta "vad" i lärandet kallas Lärandets objekt. Lärarens uppgift i en målstyrd verksamhet (som skolan eller förskolan) är att låta de kritiska aspekterna av aktuellt lärandeobjekt variera på ett systematiskt sätt. Om man t.ex. ska lära någon vad mängden 3 är (tänk grundläggande matematik i förskolan) så handlar det alltså om att kunna (ur)skilja 3 från t.ex. 2 och 4. Vi börjar kanske med att visa en hög med 2 russin, en med 3 och en med 4. Allt är små högar med russin, men antal russin varierar! Vi behöver också visa att 3 inte behöver bestå av russin. Vi kan lika gärna ta 3 nötter, 3 elefanter eller 3 motorcyklar. Den kritiska aspekter av 3 är antalet, och inte t.ex. materialet.
Metod: Learning study. Detta är en asiatiskt inspirerad modell som härör från hur lärare i Kina (och/eller Japan? minns inte nu) fortbildar sig. Principen är enkel; lärare planerar en lektion tillsammans kring ett speciellt innehåll, en lärare håller lektionen, de andra observerar, lärarna utvärderar lektionen efteråt och frågar sig vad eleverna har lärt sig, planeringen revideras, lektionen hålls på nytt för en ny grupp elever, förhoppningsvis har den utvecklade undervisningen gjort att eleverna lärt sig mer om det som var tänkt att de skulle lära sig, lärarna sammanfattar och offentliggör sitt resultat. För att se vad eleverna lär sig används test. Deras förståelse för något testas före och efter lektionen. Den här modellen för lärarfortbildning kallas för Lesson study. En Learning study är i princip samma sak, men med i planeringen och utvärderingen finns en forskare med variationsteoretiskt perspektiv.
Om vad och med vilka: Jag har än så länge gjort en Learning study. Den har titeln; Learning to listen. Jag har arbetat med ett gäng bestående av en förskollärare, en fritidspedagog och en grundskkollärare som har en barngrupp med 6-8-åringar. Lärandeobjektet i lektionerna var, som titeln antyder, att barnen skulle utveckla sitt lyssnande. Mer precist handlade det om att få dem att kunna urskilja delar i ett musikstycke; musikens form. Typ som att höra skillnad på vers, refräng och stick i en poplåt, men i det här fallet var det klassisk musik.
Framtiden: Jag ska fortsätta med samma teori och samma metod, och även med musiklyssning som tema, men jag ska finslipa på detta med lärandeobjektet och de kritiska aspekterna. Allt för att barnen ska kunna lära sig något generellt som de har glädje av i framtiden, även bortom den lektion som jag forskningsmässigt kommer att studera, och även för att pedagogerna ska lära sig hur de kan hjälpa barn att lära sig på ett så tydligt sätt som möjligt. Många barn lär sig en massa oavsett hur tokig skolan än är, men kanske det är de som just nu lär sig minst som kommer att vara de som har glädje av detta allra mest.
Det handlar alltså om att utveckla lärares undervisningsskicklighet. Utgångspunkten är att inte fokusera någon särskild metod för lärande, utan vad det är man egentligen försöker lära ut.
Frågor? Lämna mer än gärna en kommentar.
Andra bloggar om: forskning
Kommentarer
Trackback
