Träd är vackra

Inte dumt att få framburet till sig på morgonen va?

En fantastisk arbetshelg. En timme läsning varvat med en timme tv-serien 24 på DVD, och så har det pågått oavbrutet sedan 8 på lördagsmorgonen. I och för sig med uppehåll för nattsömn och ridtur i dag på förmiddagen.  Jag har sensationellt nog bockat av snart 5 punkter på min Att Läsa Lista. Absolut en sensation. Jag tänkte också några klartänkta tankar igår angående forskningen:

I vår forskargrupp, och i många andra sammanhang, är man överens om att det är viktigt att tala om vad man har gjort och på det sättet reflektera, för att skapa mening. När man granskar denna typen av reflekterande samtal (vi kallar det metakognitiva dialgoer) fokuseras ofta hur man ställer frågor. Öppna frågor är t.ex. att föredra framför ja/nej-frågor. Det jag lagt märke till på sista tiden i mitt datamaterial är samtalen kan kommat att handla mer eller mindre om innehållet i lärandet. Frågan kan verka bra ställd, t.ex. 'Berätta hur det kändes när vi tränade på dansen', men hur främjar detta lärandet om dans?  Iställer borde frågan ställas 'Berätta vad vi gjorde när vi dansade' t.ex. På detta sätt borde pedagogen få fram vad barnet har för uppfattning om det som ska läras om, och kan på det sättet fånga upp vad barnet behöver vidare hjälp med att utveckla. 'Hur det kändes?' är i och för sig också en bra fråga, men kanske inte det bästa när det gäller att skapa mening om innehållet.

Då jobbar jag vidare. Maken bakar äpplemuffins på våra sista äpplen från trädgården. Nice.

Södagskram