Träd är vackra

Har sovit i Gbg inatt efter möte med De Bildades Skara igår. Usch. Har ni varit med om ett möte där talarlistan har varannan plats reserverad för en och samma person. En person med 30 års erfarenhet och 30 tankar á 5 minuters anförande som MÅSTE in. 'NU är det väl ändå MIN tur, har du skrivit upp att JAG har begärt ordet'. och 'Nej, DET DÄR måste jag få en replik på, GENAST'. 

Och frågan är varför jag stör mig så på detta? På andra känner man sig själv heter det ju? Det är kanske jag som vill dominera mötet själv? Njae. Nej, jag hoppas inte det. Och jag trodde jag lärt mig hantera exentriska männsikor. Jag är i alla fall mycket bättre på det nu än tidigare. Jag övade på en lärare på min förra skola. Vi blev bästa vänner tillslut! Men just den här mannen, igår,  gick loss på att klaga på en annan mans undervisning (närvarande på mötet). 'Stackars studenter som var tvungna att plugga så hemskt, lära sig så fragmentariskt, slita så hårt - de skulle ju ändå glömma det kort tid därefter.' Under dessa hans utlägg retade jag upp mig på att just jag gillade den där undervisningen. Om någon frågar mig idag vad vi gjorde under de där kurserna, som omtalades och som jag också har läst för flera år sedan, du skulle jag direkt kunna ställa mig upp och hålla någon halvtimmes föredrag om det där. Det gjorde verkligen intryck på mig. Men - - det som Den Bildade Mannen undervisade i, det minns jag knappt namnet på. För balansens skulle vill jag säga det! Men jag sa bara att jag hade gillat den där korvstoppningen, inte vad jag tyckt om det andra... Korvstoppningen hade varit en härlig UPPLEVELSE. Alla älskar upplevelser och REFLEKTION på den här högskolan. 

De Bildade förresten. Vad äter de? Fisksoppa, franska ostar (skurna med kniv, det är ju bara vi svenskar som har osthyvel...bara så ni vet...och vi bildade skär med kniv...för vi vet) och italienska delikatesser. Otroligt gott. Och så fruktsallad på små kärnor från granatäpple. Så rätt! Trots dessa fina förutsättningar - så okreativ diskussion. Inte som en grupp om ska lösa några problem utan som en man som virkar en lång orm med fingervirkning. Så efter 4 timmar och en produkut på en 2,5 km lång fingervirkningstråd började det frågas efter en mössa. Då drog jag till bussen.

Annars, lite andra blandade märkligheter. En kollega och jag pratade lite om min forskning igår. Kollegans associationsbana gick ungefär såhär;

Teorier om undervisning - Har hjälpt de svagaste mest - No one left behind (läskunnighet) - Skolpolitik George Bush - No one left behind (krig) - No one left behind, tåget till Auswich.

Ja, hm, hur argumenterar man i detta? Så fort man har något man känner sig säker på och som man tycker är bra (den teori om undervisning som har visat sig hjälpa de som har det svårast med skolämnen i skolan), då kopplas det samman med det ena totalitära efter det andra maktfullkomliga efter det tredje vidriga. Är man så hotfull om man tror på något speciellt? Antingen kan man inte bestämma sig för nåt i sin forskning, varken fråga, teori eller metod, och då är man sympatisk och ödmjuk och blir aldrig färdig. Eller så bestämmer man sig, är Hitler och blir färdig. Är det så? Nej, vi hade nog båda en dålig dag bara!! Vi säger det.

Nu får det vara nog av storstadsmöten. Nu vill jag hem. Men jag är bara halvvägs den här veckan.

Kram kära läsare