Träd är vackra

Det är svårt att finna ord för hur betydelsfull den här mannen har varit i mitt och min makes liv under hösten. Jack Bauer i TV-serien 24. Förut när vi var inne i serien kunde vi när som helst säga - när liksom inget annat funkade - 'nä, ska vi ta ett avsnitt'. Och så sjönk vi ner i mörkret framför TV:n och såg Jack utföra hjältedåd efter hjätedåd. Han hade alltid kraft, energi och han nådde alltid resultat. Jag skulle vilja se Jack på en forskarutbildning...

Nu när serien är slut känner vi oss helt tomma. Vi försöker hänga med i övrig TV, t.ex. se på nyheter och så, men igår blev abstinensen för stark. Jag föreslog att vi skulle ta fram lite gammalt extramaterial från säsong 3 eller nåt, men istället blev det att vi kollade på trailern för säsong 7 på youtube. De nya avsnitten skulle kommit nu i januari, men inspelningarna har blivit försenade.

Nåväl, över till verkligheten. Imorse ville jag liksom Jack i en av säsongerna, komma över en mycket viktig inspelning med bevismaterial som kan bli avgörande (några barnintervjuer som lärarna gjort på en av samarbetsskolorna). Jag startade expedition - hämta inspelningen, till varje pris - och vrålade till min fältagentskollega (min man) WE RUNNING OUT OF TIME CURTIS - och så satte vi oss i bilen och körde i ilfart rakt in i Los Angeles rusningstrafik (eh...jag menar rakt ut på landsbygden). Vi sa till varandra DON'T SHOOT TO KILL och så intog vi (skol)bygnaden och fick tag på mp3 filen med bevis på att presidenten...(nej, jag menar barnintervjuerna som ev kommer kunna bevisa att de har lärt sig något). Utan att behöva ta några gisslan eller något sådant. Mission fulfilld.

Wow - livet är spännande.

Därefter fika på det här sensationellt lantliga konditoriet:




Notera plastblomman. Tjusig.

Nu är det bara att sätta igång och transkribera.
Men jag tror jag överlämnar det åt Cloe O'Brian på CTU - IT.

Andra bloggar om: 24, jack bauer, fika, forskarutbildning