Helgens träd
Dagens träd. Ser ni hur det växer? Coolt va. Och med fin utsikt över silverfallen.
Och here am I i ett riktigt klätterträd!
Vitsippor i utkanten av vår trädgård.
-----
Annars då? Känner mig helt krampaktig inför forskningen. Jag vet inte var jag ska börja, hur jag ska göra för att det ska bli bra. Hela kostymen känns alldeles för stor. Jag pallar inte. Roligt; jag kommer få jobba 20% som handledare på den lokala högskolan nästa år. Inte roligt ändå: jag är uppsatt på D-uppsatser och jag har själv bara skrivit en C-uppsats. Så är det hela tiden. Så har det varit i flera år. Allting är hela tiden lite för svårt för att det ska bli någon kontroll. Man får flåsa ett halvt steg efter. Åh vad jobbigt det är. Men vi får vara glada för vädret, och för att träden nu ser ut som sprittande påskris allihopa. Det är så vackert.
Kommentarer
Postat av: Ulrika S
Jag tycker det är en perfekt beskrivning av en forskarutbildning, det är hela tiden lite för svårt för att man ska ha kontroll, ha roligt eller ens tycka att man gör ett bra jobb. Det är som att springa maraton utan att värma upp. Ibland bara pallar man inte mer och då brukar jag skita i allt och gå hem och titta på Oprah ;-)
Trackback
