Om mitt forskningsproblem

Idag är jag ytterst väl till mods - mot alla odds.

Jag funderar över olika tänkbara problem med min nästa studie. TIder är ju inbokade nu. Det gäller att det går bra. Under det närmsta året kommer jag dagligen läsa, fundera över, titta på, argumentera kring, exemplifiera från osv. det jag nu kommer samla in. 100 gånger - minst - kommer jag att tänka 'åhhh, varför tänkte jag inte på det INNAN' och NU är innan. Så det är nu det gäller att komma på allt. Så man inte gör sådär fatala missar. Förra studien t.ex. då missade vi att ha formulerat ett tydligt avgränsat lärandeobjekt innan studien började, och det är det som är själva fundamentet...så det misstaget genomlyste hela studien. Så det ska jag i alla fall inte göra om...

Det som det ska komma att handla om är hur man kan lära barn att skilja mellan 3/4-takt och 4/4 alt. 2/4 takt, eller med andra ord; jämn och ojämn taktart. Visst verkar det distinkt? Det jag sedan ska göra är att hålla ordning på olika kritiska aspekter av detta fenomen, och låta dem variera på ett systematiskt sätt, för att själva taktarten ska kunna urskiljas. Lätt - - trodde jag! Men, när jag samlat ihop ett antal låtar som går i 3/4-takt och funderar över hur man ska kunna generalisera mellan dessa, hur man ska kunna säga 'lyssna efter det här så kan du avgöra om det är 3/4-takt' upptäcker jag att en taktart kan konstitueras på en mängd olika sätt. Om x är betoning och i är obetoning och - är paus, så kan det se ut såhär:

1     2   3   1     2   3    1     2   3
x     i     i     x     i     i     x     i     i   (enklast och mest typiskt, man skulle kunna säga 'lyssna efter 1:an')
-     i     i     -     i     i       -     i     i   (om det är paus på 1 är det inte lätt att lyssna efter 1, för den hörs inte!! ändå 3/4-takt)
x iiii iiiii      x iiii iiiiii     x     i    -   (om man tänker 'var 3:e slag' funkar det absolut inte heller)

Nä, jag vet faktiskt inte alls hur jag ska få ihop det. Men det är jut det som är själva forskningsproblemet! Nu vet jag i alla fall vad problemet är. Hoppas jag snart får en snilleblixt.

Nu ska jag snart träffa den utländska forskaren som komer på besök. Funderar på att dra med henne till Hagakvarteren för en fika. Kanske är kul att se något annat än universitetsbyggnaden.

Hej so long

Ny idoljury - jatack

Det börjar cirkulera rykten om ny idoljury.

Ebba vill se
E-Type, Alexander Bard och - tja, vem fyller platsen för den avdankade sångerskan? Arja Saijonmaa? Carola orkar de nog inte ha att göra med... Eller?

och någon som heter Claes vill se
Leila K (ordförande) Tommy Ekman Alexander Bard Kikki Danielsson

Vilken otroligt skön tanke att det skulle komma en ny idoljury! Fredagstv är faktiskt viktigt, så jag tycker INTE detta är en struntsak. Jag hann verkligen bli utled på de där obegripliga 'expeterna'. De blev kanske trötta på sig själva och sina åsikter också? 'Carola orkar de nog inte..' skriver Ebba. Ehm. I dessa klaga-på-carola-tider måste jag påminna om att hon gick in i idol i höstas som gästdomare och DOMINERADE. Det kom verkligen fram att Carola är exerpt på att stå på scen och att sjunga. Hon är inte bara Fenoment Carola, hon har en beundransvärd Kunskap.
Men trots det vill jag inte heller se henne i idoljuryn för jag tror INTE hon är slut som artist ännu, till skillnad från den allmäna oppinionen. Jag tillhör en speciell åldersgrupp som blev melodifestivalfrälst 1983, och vi i min årgång kommer ALDRIG överge vår barndomsidol Carola. Och då menar jag aldrig. Vi har redan haft många kriser, och melodifestsivalduetten är en baggis ur ett carolahistoriskt perspektiv.

Ja, ja. Till ämnet. Ny jury.

Alexander Bard är ett grymt intressant kort. Han har ju redan jobbat med att få fram andra artister. Jag tänker på Tommy Nilsson (han var med och skrev En Dag i melodifestivalen) och - inte minst - han förde fram den legendariska gruppen Midi Maxi Efti från Akalla. Oj, oj, vilka sprudlande tjejer ;-). Minns ni?
Undrar vad de gör idag?

Som branchkille skulle jag tycka det vore grymt att se Max Martin. Har någon överhuvudtaget sett den mannen i verkligheten? Men kolla hans hitlista!!

Sedan några underhållande tjejer... varför inte Charlotte Perelli och...usch vilken brist vi har på superstjärnor... kanske Lotta 'Hela sveriges mamma' Engberg, eller eh...nej... NU VET JAG: Lena Philipsson. Där har vi det.



Andra bloggar om: , , , , , , ,

kommenterar inget särskilt...

...idag än så länge, bara berättar att jag ska ut och göra datainsamling om en stund. Sedan baka en kaka för att fira att det här klippet haft 50 000 tittare på youtube. Hehe. Det är faktiskt jag som filmar. Och sedan är det rep inför gig på lördag, sedan träning och sedan den där kakan...

Oj, vilket 'har-massor-på-gång-tjej' jag verkar ha blivit?? Är väl lika bra det. Inte sitta hemma och vara vemodig. Jag och en kollega har dessutom två nya grejer på agendan; ny konferans i maj och föredrag för några skol- och biblioteksmänniskor om vårt forskningsprojekt. Hej och hå.

Ha en fortsatt trevlig dag.

Länk funkar inte just nu; men den ligger här 
http://youtube.com/watch?v=foH4eTovuZU
Kopiera och klistra in!

Första isbergen passerade, skrovet intakt

Så har jag hållit min första föreläsningen på lärarprogrammet. Det gick nog bra, men OJ vad nervös jag kände mig innan. Det är verkligen ett under - en nära på övernaturlig förmåga - som jag har; att kunna bära så extremt mycket oro. Hur gör jag egentligen? Hur lyckas jag samla på mig så mycket utan att explodera!

Efteråt var jag helt låg och fick köpa en chokladkaka och svepa i mig. Sedan engelskkursen som jag går, med läxan jag har kämpat med. 2 i min grupp hade inte gjort något alls åt läxan, inte ens valt artiklar att läsa, 1 hade läst och gjort ungefär som jag, men utan att följa mönstret som vi var ålagda att göra, och 1 hade tagit sina egenskrivna ariklar och inte analyserat dem alls, för X utgick från att X gjorde exakt "rätt". Inte myket att diskutera. Men ännu ett tillfälle där jag framstår som den stora orosbäraren - av godo kanske? Att oroa sig kan vara en motor att 'skärpa sig' och få saker gjort. Men det kan vara ett väldigt plågsamt sätt att ta sig fram. Jag undrar hur de andra på kursen känner sig?

Känns ganska kul ändå, att få gå en språkkurs. Vår lärare visade upp ett lexikon, stort som två mjölkpaket, som hon hade läst från pärm till pärm. Språknördar är underbara! Hon berättade också att hon varit på en konferans och träffat en annan språkforskare som hade läst samma lexikon - från p ä r m t i l l p ä r m. Imponerande.

Nä, vad ska man säga...

...det slutar visst aldrig att blåsa.
Men är det inte lite vårligare vindar för varje dag? Jag vet inte. 
Jag har slutat med mössa, men det är alldeles för tidigt. Man fryser.

Annars kan man väl säga att det är en riktigt hederlig söndagsångestdag idag. En sån där dag när man tänker på allt som ska komma, och man kan inte alls greppa det. Total känsla av okontroll. Som att stå uppe på Titanic som styrman och se hur man åker rakt emot ett isberg (=veckans alla uppgifter). Kommer man krascha eller kommer skråvet att hålla?

Den som läser bloggen får se... :-)

Nu har jag i alla fall sagt upp prenumerationen på IForm, och förresten har jag inte hunnit springa på hela veckan. 
Så kan det va. Bättre lycka denna vecka.

Vårpyntar bloggen

image181

En av de första blåsipporna. Idag.

image182

Några coolingar; Granen, björken, den lite spexiga björken och tallen. Och några till.

image183

Och här har en bäver varit framme.

Andra bloggar om: , , ,

och så de sista poängen

caracola 6 p + 1 p för att det var bra för att vara första gången + 1 p för att de såg glada ut (motiverar en av gästerna) = 8 p.

ainbusk (delade meningar mellan 3 (dålig låt) och 6 p (fin inramning))

escobar (2,4,5,6,1,4 - det är våra olika poäng)

Andra bloggar om:

som eurovision

Frida - hitpotential! Det funkar. 7 p.
Therese - 4 p.

Men, problemet är att det känns som vi tittar på eurovision 1988 eller nåt. Var är den svenska dansbandsschlagern? Kom tillbaka till oss!

image180 ena axeln från min mans party-guld-frack

Patrik - 7 p.

Har syrran ingan kommentarer ikväll? Jodå, hon sitter här brevid och kommenterar IRL.

Side-kicksen...

...är bäst hittils

4 trevliga schlagerdiggare gästar oss, vi har snacks, vi har glitterkläder, vi har schlagerhumöret på topp

image179

Låtarna:
BWO, jodå, helt ok. Kul med blixtrarna. Men kläderna, nej, jag är inte imponerad. Skulle det inte vara något jättespektakulärt. 5 p.
Bosniern, ingen fel på bosniska, men vi i soffan saknar tiden när alla var tvungna att sjunga på svenska (i svenska uttagningen). Det är en utmaning att sjunga och skriva på svenska. 3 p,

Andra bloggar om:

Melodifestivalen, tredje delfinalen

Efter genomlyssning av 1-minuters-smakprovet på svt har jag bara följande att säga

Kategori 1: låtar som låter som om de är menade som musik till de besynnelriga dansnumrena i pausen (therese, mickey hiscic, eskobar??)
Kateogri 2: hej-hopp-låtar som eventuellt kan bli kul att höra på något sommardisco (frida, caracola, patrik)
Kategori 3: smörballader som låter som skrivna för Barbados anno 1997 (ainbusk)

och sen har vi BWO vars låt låter exakt som madonna som låter exakt som abba. Rundgång.

Nej, startfältet denna veckan går inte till historien som det starkaste. Man får satsa på side-kicksen. Ikväll får vi gäster!

Andra bloggar om:

spara pengar - naturbegåvningar

Hej

Hörde just på spanarna i p1. Kul program. En spaning tog, med viss anad förfäran, upp om hur ärofyllt det blivit att spara. Man tjänar mer på att spara än på att tjäna, eftersom att spara är skattefritt. :-) Som exempel togs upp en hemsida där man kunde gå in och få tips. Jag kollade precis upp det, och konstaterar att vi har utvecklat rena naturbegåvningen (kan man utvecka en naturbegåvning?) på området.

Kolla checklistan från www.sparapengar.be

Ha matlåda istället för att äta ute - ALLTID
Skippa
- kvällstidningarna - ALLTID (förutom på torsdag när min man brukar köpa aftonbladets tv-tidning)
- snabbmat - ALLTID - SJÄLVKLART!!
- läsk, chips och godis - ALLTID (utom chips i vissa tider för hård träning, behövs för saltet och fettet)
- alkohol, snus, mm - ALLTID - SJÄLVKLART
- övriga tidningar - ALLTID (utom det där larviga erbjundet från IForm - jag har fortfarande inte fått min pulsklocka)
- krog och retaurang - ALLTID - TYVÄRR
- spel och tips - ALLTID, jag tippar bara melodifestivalen för mig själv här på bloggen

Jaa...vad kan man dra för slutsatser om vårt liv utifrån detta? That's life for en doktorand och en student. Men det funkar! Vi har faktiskt sänkt våra fasta kostnader med 4000 kr / månaden sedan vi gick in i den här tunneln av askes. 1500 kr är bara pengar insparade på mat!!

Oförsäkrad men ändå ganska säker

Andra bloggar om: , , ,

Inte slappna av

Hemma från hysteriska fläng-hit-och-dit-veckan. Nu är det fredag, och en gammal god regel säger 'jobba aldrig på en fredag'. Nu har jag ju dock börjat på en kurs och har en hederlig klassisk L Ä X A tills på måndag. Att vara doktorand utan att göra sina läxor känns mer än uselt. Okey om man inte kommer på vad man ska göra med sin avhandling, men har man en kort begränsad uppgift så bör man göra den. Så är det bara. Alltså, jag kommer att behöva offra Fridfulla Dagen. Och säkert lite av helgen också.

Min man är hemma idag, det är i alla fall något positivt. Jobba en timme sa vi nu, sedan tar vi kaffe.

- - -

Förresten, igår lyckades jag pricka in ett tv-program, nämligen Papa-Dees kappsäck, eller vad det hette. Ganska bra program fraktiskt. Handlade om salsamusik. Gjorde mig väldigt danssugen, fast inte på salsa, utan lindy hop, och sugen på att åka till New York. Vad coolt det verkar.

stockholmsträd

image176
Det här trädet har en uppgift.
image177
Godmorgon Stockholm.
image178
Inte första bilden med siluetter av grenar mot olika bakgrunder här på trädbloggen, men än har jag ainte tröttnat!

I Astrid Lindgrens fotspår

Då var det äventyret avslutat. Efter två lyckade datainsamlingar på förmiddagen igår (bland annat fick jag se hur de skrev poesi på en småbarnsavdelning på en förskola - allt är möjligt för den som tror - det var verkligen jättehäftigt) och några timmar av pre-tågrese-stress-syndrom kom jag på X2000 mot Stockholm. 

Jag och en kollega var utstända som representanter för författarna av den bok jag varit med och jobbat på under hösten. Vi skulle träffa en kvinna som kallas redaktör, vilket betyder att hon läser boken och kollar att den håller måttet. Vårt möte råkade sammanfalla med förlagets årliga mingelkväll. Lyxig buffé med underliga smårätter, författare, formgivare, reklamfolk och andra bokmänniskor som minglade omkring i anrika Nordstedts förlags lokaler. Gratis lexikon till alla! Alla stockholmare var så trevliga så trevliga, och alla verkade väldigt nöjda med att mingla runt i den här kontexten. Jag och min kollega fick namnlappar med titeln 'författare'. Kändes ganska lustigt. Och ganska märkligt blev mötet med redaktören. Vi är vana vid ganska hårda tag när man kritiserar varandras texter i forskningssammanhang. Hon verkade tycka att hon hade massor av synpunkter, men i våra ögon framstod det som små petitesser.

Jag var idel glad och välanpassad. Vi fortsatte ut i gamla stan och gick på ett riktigt ärke-café. Kaffekoppen tror jag det hette? Fortfarande bara trevligt. När vi skiljts åt på tunnelbanehållplatsen, och jag ensam skulle leta mig fram till någon adress som förlaget tillhandahöll, med lånad nyckel nedstoppade långt ner i fickan (för att inte tappa bort - ve och fasa), då - då tog krafterna slut. Jag orkade inte hålla de logiska ventilerna i huvudet öppna. Fram ville istället tårarna komma. Då tänkte jag på Jack Bauer igen. Han i serien 24 som jag följde i höstas. Fältagenten. Jag - ute på mission impossible (tillfångata 10 terrorister/ ta mig till okänd lägenhetsadress) - kontaktade basstationen (Chloe på CTU/mamma) via min cell-phone (mobil) som fick 'talk me through it' och 're-direct the satellites' (kolla på eniro.se). Vi lyckades prata undan de där hemska känslorna, och jag lyckades kliva av på rätt ställe, leta gata upp och gata ner i mörkret, hitta lägenheten och bädda ner mig i en främmande säng i ett främmande rum på en främmande vind. Lite läskigt, men ok. Tydligen samma lägenhet där Nordstedts/Rabén och Sjögrens alla kända barnboksförfattare sovit över genom tiderna. Historiens vingslag!? Nej, mer orons fladder: Vems steg hörs i trappan? Vem mer kan ha nyckel? 

Sedan, efter jag vet inte hur lite sömn, en sån där stockholmsk morgon. Jag småsprang utmed drottninggatan med fruktosten mer eller mindre i handen. (Eller, egentligen var det inte så. Jag åt fruktosten på det där rummet, och den hade jag burit på ända hemifrån för att spara pengar.) 

X2000 åt andra hållet, mer hemtamt, och lunch i den ofattbart trygga staden Göteborg. Två ganska roliga möten och sedan - inte ett spår av kraft kvar. Vi har åkt ut till vårt nödövernattningshem istället för att åka hem. Det blev bara för mycket att sätta sig på tåget igen. Vi börjar tidigt imorgonbitt. Nu ska jag se om jag lyckas tvätta upp något så jag kan hålla fräschören uppe imorgon också.

Oj, det var mycket om mitt. Men det blir väl lätt så på en blogg? ;-)
Kram kära ni

Till Stockolm

Idag blir det datainsamling för forskningsprojektet på förmiddagen och möte i Stockholm i eftermiddag. Åka hit och dit alltså.

Ser på morgonTV att det evakuerats två hus där nu morgonen; ett pga brand och en pga misstänkt bomb. Jaha, känns ju tryggt och fint inför resan...

Jag packar ner kameran så får vi se om de har några fina träd där.
Vi hörs.

ett gupp på vägen

När det är så här fullspäckat, då får inget gå fel. Det var ju tvättat och packat och i ordningsställt allting. TIder uppskrivna och matlådor fyllda. 

Och ändå dyker det upp gupp på vägen. Känslosamma. 

Ett exempel; efter tågresan, i mörkret på parkeringen, PUKTERING PÅ BILEN. Mannen på viktigt rep och egen handlingskraft på semester. Kvinnokamp - var tog du vägen? Hjälplös, men i en liten stad med släktingar utplacerade som lyktstolpar på en cykelväg - aldrig långt till någon!

Nu är jag i alla fall hemma, och imorgon går tåget till Stockkholm.

Tack och godnatt.

Bloggar snabbt

image175 Mitt arbetsrum.

jodå, jag överlevde lördagens carolachock. Det kändes rätt ok. Rongedahls låt var lite bättre. Och det är en meloditävlingen, jag vill fortfarande hävda det. Men.... vad som var svårare att smälta var kvällstidningsjournalistiken i spåren av kvällen. Carola och Andreas verkade ju coola på alla vis. Men på något sätt kunde en del journalister få det till Carolas ILSKA, Carola KNÄCKT, Carola SLUT SOM ARTISTER osv. Det blir ju bara för mycket. Jag fattar inte att hon står på benen. Det måste va jättejobbigt. Om jag förlorar i spel brukar jag bli ganska sur, men lyckas jag behärska mig och uppträda som folk, då vill jag väl inte höra att 'du säger visserligen grattis till vinnarna och att du är glad bara för att delta, men egentligen vet vi att du är SKITSUR'. Nej, jag tycker synd om Carola. Antagligen perfekt för dramaturgin. Och roligt för alla i kiruna...

Hinner knappt blogga, för jag har riktiga uppgifter idag. Jag börjar en ny kurs, och det är läxa redan till första gången. Det måste bara bli gjort. Skriva ut två artiklar, en bra och en dålig, som ska bli underlag för analys. Det är en kurs i Academic Writing. Det är en riktig utmaning, för i det här huset fungerar aldrig varken skrivare eller kopiator.

För övrigt känner jag mig dödstrött. Vi sprang långpass i går (1 h och 35 minuter backig terräng) och efter det vill jag bara ligga ner och vila.



Andra bloggar om: , ,

carolagult!

Japp, då var det lördag. Dagen för den andra delfinalen.

Dagens färg är carolagul och dagens sidekick till tv-kvällen är en riktigt schlagergalen tjej och hennes kille, plus snacks som de har lovat att köpa in. Det blir att åka iväg ikväll igen alltså, så ingen realtidsblogg, men ni vet ju redan vad jag tycker...

Sidekick, förresten, det är årets ord i festivalen. Jag vet inte riktigt vad det betyder, men enligt expressens schlagerbilaga har t.ex. Charlotte Perelli några dansare som sidekick, och Carola har Andreas Johnson... Vilken är din sidekick ikväll?

Bara att hoppas att allt går vägen nu. Rongedals kommer ju att göra ett dödshopp, dessutom leverera en falsettchock, och Luuk ska göra en carlbildtchock genom att ha på sig en lustig kavaj. Mycket som händer...oj, oj. Kolla här om du vill veta fler obegripliga nyheter!.

PS. glöm inte att lyssna på låtarna!

Andra bloggar om:

Melodifestival, så här bra är låtarna

Japp, då är tjuvlyssningen avklarad. Enkelt, med tanke på att de ligger på svt:s hemsida. 60 sekunder av varje.

Ola: Lik hans andra hits. Men för mig räcker det inte i schlagerfestivalen. För lite festival.
Lasse: Börjar bra - avskalat och fint och ute i bra kombo - men sedan kommer en fånigt upphausad refräng. Bort med det fula kompet!! Men den här funkar. Jag håller kvar den här i andra chansen.
The Nicole: Inte en chans! En stenhård brud tar vi inte till oss så där vid första anblicken, tror jag. Va? kommer tittarna tänka. Kan komma sist.
Alexander: Åh vad dåligt! Som plågolåten 'Boten anna' möter 'niondeklassare gör egen låt med hjälp av musikdataprogrammet band-in-a-box och klarar MVG'. Usch.
Rongedal: Bästa låten! Så fort minuten klingat ut vill jag sätta på den igen för att det är så himla bra. Är väl chanslös, disco brukar inte gå här (tänk stackars Forbes med Beatles gav oss sin musik...den kom sist i eurovision.) Men just nu tycker jag ju om låtarna, och då tycker jag bäst om denna!
Sanna: Svulstig ballad, tyvärr, inte årets grej.
2:a generationen: oj! vilken besvikelse. Balkanmusik som kan vara så himla bra - men detta låter magplask. Och så sjunga på skånska till, näää.
Johnson&Häggkvist: Upprepning för Johnson och nytt för Carolas del. Johnson känns lead och Carola känns glitter på det. Funkar ganska bra. Feelgood. Otroligt sköna kläder (brun manchster på honom och gul klänning på henne). Ja, hm, vad ska man säga. Långt från evighet och milsvitt från fångad av en stormvind, men helt ok. inte kärlek vid första ögonkastet, men den växer nog. Den breder ut sig på något sätt.

Andra bloggar om:

Tippar melodifestivalen, utan att ha hört dem

Nej, som sagt, det är en väldigt konstig meloditävling där man kan tippa rätt vinnare utan att höra låtarna. Men kolla här:

image174

Det går ju faktiskt av stapeln i TV, och då är synintrycken ganska viktiga.
Vad ser vi på bilden ovan? Carola med sina scenarbetare och körtjejer?
Eh...nej, det är visst Carola och de andra artisterna. Även om man inte kan tro det. Snacka om att gå igenom rutan, eller håller ni med?

Så, första tippet,
Johnsson och Häggkvist går vidare (och något säger mig att det är den vinnarlåt som kommer att presenteras sist i sändningen. det kan vi slå vad om!)

Andra låt, kan det bli Ola eller Sanna...? Visst, Ola har haft listettor. Men erfarenhet säger mig att hitlisteartister inte brukar bränna av sina läckraste låtar i melodifestivalen (tänkt t.ex. E-type, Uggla och tidigare DjMendez - alla som sämst i melodifestivalen), så jag har inte alltför stor förväntningar på honom trots allt. Sanna däremot, hon är ju allt det där man tänker på när det gäller schlager, så jag håller på henne!

Andra chansen.
Ok då, här kanske vi kan skicka iväg Ola.

Jag HOPPAS på Rongedal, men misstänker att de har gjort en för krånglig låt, så jag TROR på Lasse Lindh. Lagom ute i sammanhanget och alltså det perfekta måttet outsiderskap. Andra generationen kommer nog bli min glada överraskning (som Brandur förra veckan) men de får inte telefonrösterna med sig.

Andra bloggar om:

Morgonsol

image172
Mitt favouritträd. Äntligen fotat. Åker förbi det varje dag, men har oftast inte kameran i bilen. Visst är det vackert!

Och så, inte så vanligt, en bild på mig, eller i alla fall skuggan av mig. Gissa dagens outfit!!
image173

Alla hjärtans morgon

image171 Inga vaniljhjärtan eller ägg stekta i pepparkakshjärtanmått, men väl en 10 minuter lång och romantisk frukost med presenter!! hanns med innan jag fick kasta mig ut och skjutsa mannen till tåget. Jag fick nyutgåvan av Michael Jacksons Thriller som släpptes igår och han fick en kaffeburk från marimekko.

Tänkte skicka en särskild hälsning till er bloggläsarna också. Efter att ha finkammat youtube undrar jag om inte det här är det jag till slut väljer. Få se hur ni känner för detta ..... :-) Romantic, isn't it.

Andra bloggar om:

Nej, dags att packa ihop

Ytterst balanserad arbetsdag idag.

Först bloggen och sånt i 1 timme.

Sedan filma för forskningsprojektet. Kom verkligen loss idag. Mitt hjärta som klappar för lärande slog några extra slag av glädje över två lärare idag som verkat fattat galoppen, eller i all fall gav uttryck för att de tog några språng. Kul.

Lunch med blandade rätter av böner. Gott. Och semla på det.

Möte med högskolerektorn och all personal här. Någon stackare kom och skulle presentera något och alla ifrågasättande doktorander slog gnistror. 'Kommer du från KUNSKAPSskolan, pah, vad vet du om kunskap, vad har du för kunskapssyn, vad grundar du det på, kom inte här och kom...'. Suck över vårt gnälliga släkte. Men jag satt i fullkomlig balans och fick inte hjärtklappning! :-)

Suttit balanserat på min stol på arbetsrummet och klämt (nej, inte klämt - flödat) ihop en tabell över mig och min forskning som jag ska ha i beredskap imorgon när jag ska ha första officiella mötet med min efterlängtade, skarpa, coola bihandlederska. Ser fram emot!

Sol ute. Allahjärtanspresent redan inköpt. 

Packar nu ner och vandrar mot tåget. 
Kanske till och med blir en latte från espressohaus. Min man och jag brukar dela på en stor. 33/2=17,5kr. Nästan prisvärt va'!?


Hemma ska jag leta upp 9A på datorn och kolla på. Ska ge mig in i skoldebatten. Fanns någon som såg det som vill kommentera?

Åh, tack snälla ni + sportlovsträd

Bloggkommentarer som känns som en vänlig hand på axeln känns underbart.

Förr hade man sportlov vid den här tiden. Minns ni? Skidutflykt på Angarnssjöängen? Roslagsbanan till naturhistoriska museet? Åka till tibblebadet? Skidor på IP? Vårsalong på Liljevalchs. Mamma som sitter utanför huset och solar i brun fårskinnspäls. Våfflor. Gramhamsskorpor med nykokt apelsinmarmelad.

En bild för allt detta. Tack syrran.

image170

inga träd idag heller

Det är bedövligt. Bloggen har inte sett ett träd på flera veckor snart. Tråkigt. 

Har sovit i Gbg inatt efter möte med De Bildades Skara igår. Usch. Har ni varit med om ett möte där talarlistan har varannan plats reserverad för en och samma person. En person med 30 års erfarenhet och 30 tankar á 5 minuters anförande som MÅSTE in. 'NU är det väl ändå MIN tur, har du skrivit upp att JAG har begärt ordet'. och 'Nej, DET DÄR måste jag få en replik på, GENAST'. 

Och frågan är varför jag stör mig så på detta? På andra känner man sig själv heter det ju? Det är kanske jag som vill dominera mötet själv? Njae. Nej, jag hoppas inte det. Och jag trodde jag lärt mig hantera exentriska männsikor. Jag är i alla fall mycket bättre på det nu än tidigare. Jag övade på en lärare på min förra skola. Vi blev bästa vänner tillslut! Men just den här mannen, igår,  gick loss på att klaga på en annan mans undervisning (närvarande på mötet). 'Stackars studenter som var tvungna att plugga så hemskt, lära sig så fragmentariskt, slita så hårt - de skulle ju ändå glömma det kort tid därefter.' Under dessa hans utlägg retade jag upp mig på att just jag gillade den där undervisningen. Om någon frågar mig idag vad vi gjorde under de där kurserna, som omtalades och som jag också har läst för flera år sedan, du skulle jag direkt kunna ställa mig upp och hålla någon halvtimmes föredrag om det där. Det gjorde verkligen intryck på mig. Men - - det som Den Bildade Mannen undervisade i, det minns jag knappt namnet på. För balansens skulle vill jag säga det! Men jag sa bara att jag hade gillat den där korvstoppningen, inte vad jag tyckt om det andra... Korvstoppningen hade varit en härlig UPPLEVELSE. Alla älskar upplevelser och REFLEKTION på den här högskolan. 

De Bildade förresten. Vad äter de? Fisksoppa, franska ostar (skurna med kniv, det är ju bara vi svenskar som har osthyvel...bara så ni vet...och vi bildade skär med kniv...för vi vet) och italienska delikatesser. Otroligt gott. Och så fruktsallad på små kärnor från granatäpple. Så rätt! Trots dessa fina förutsättningar - så okreativ diskussion. Inte som en grupp om ska lösa några problem utan som en man som virkar en lång orm med fingervirkning. Så efter 4 timmar och en produkut på en 2,5 km lång fingervirkningstråd började det frågas efter en mössa. Då drog jag till bussen.

Annars, lite andra blandade märkligheter. En kollega och jag pratade lite om min forskning igår. Kollegans associationsbana gick ungefär såhär;
Teorier om undervisning - Har hjälpt de svagaste mest - No one left behind (läskunnighet) - Skolpolitik George Bush - No one left behind (krig) - No one left behind, tåget till Auswich.

Ja, hm, hur argumenterar man i detta? Så fort man har något man känner sig säker på och som man tycker är bra (den teori om undervisning som har visat sig hjälpa de som har det svårast med skolämnen i skolan), då kopplas det samman med det ena totalitära efter det andra maktfullkomliga efter det tredje vidriga. Är man så hotfull om man tror på något speciellt? Antingen kan man inte bestämma sig för nåt i sin forskning, varken fråga, teori eller metod, och då är man sympatisk och ödmjuk och blir aldrig färdig. Eller så bestämmer man sig, är Hitler och blir färdig. Är det så? Nej, vi hade nog båda en dålig dag bara!! Vi säger det.

Nu får det vara nog av storstadsmöten. Nu vill jag hem. Men jag är bara halvvägs den här veckan.

Kram kära läsare

Och så på väg igen...

En av de viktigaste sakerna att tänka på som fattig student är att ha med sig en matlåda för varje eventuellt tillfälle då man kan komma att bli hungrig under resan :-)

Här har vi - redo att packas ner:

1 låda bulgur kokt i buljong
1 låda böngryta (rester som min man lagt in i kylskåpet och glömt innan han åkte, men som nog går att äta fortfarande)
1 låda marinerade böner med purjolök
1 låda sallad av salladslbad, fetaost, rädisor och äpple
1 låda småkakor

image169

Sådär, då var det bara att föska hinna i tid till tåget.

Oj, oj, oj, Ni skulle sett mig nu på morgonen. Jag har varit ute och joggat!! Hatar normalt sett idrott före 14 på dagen, men gjorde ett undantag. Kände att det var viktigt att komma iform inför mötet med De Bildade Männen som är ikväll. Ladda ur lite och släta till anletsdragen.

Jag kan i alla fall hälsa från TRÄDEN som står i perfekt ordning ute i naturen, redo att släppa fram blåsippor om några månader. Fåglarna sjöng att det är dags att rensa fågelholkarna, för snart kommer de flytta in. Jag ska bara åka till Göteborg och tänka några skärpta tankar först.

Kram bästa bloggläsare

Brandur

Förr ställde man (syrrans gamla) kasettbandspelare framför tv'n för att spela in låtarna i melodifestivalen. Eller så bevakade man sportradion i P4 dagen efter. Hade man tur så spelades någon av låtarna, lite avhugget, men två passningar i en ishockeymatch. Och om inte det gick fick man tappert vänta vecka ut och vecka in innan de dök upp i kanske-på-svensktoppen.

Nu är det bara att gå in på youtube. Om man orkar bry sig? Här är i alla fall länk till Brandurs låt. Erkänn, den är jättefin!

*Stön* den som latar sig hela veckan får jobba på söndagkvällen. Och här sitter jag nu...

Förresten, inga trädbilder denna vecka. Tråkigt, men det beror på att vädret varit så uttjatat. Ni har redan sett bilder på gråbruna träd mot dimmgrå himmel.


Andra bloggar om: ,

Konstigaste forskningen?

Ibland får man en existensiell kris som forskare. (Ibland förresten!? Typ några gånger om dagen...) Man frågar sig: är detta verkligen intressant? om det man håller på med.

Jag tycker jag brukar komma ganska lindrigt undan ur sådana granskningar, pga att mitt forskningsämne är så pass praktiskt. Enkelt uttryckt skulle man kunna formulera min forskning som att jag tar reda på vad och hur helt vanliga lärare och förskollärare kan lära barn om musik. Kort och gott. Praktiskt. Nyttigt.

Men...ta en funderare över hur de forskare känner sig som har detta som forskningsämne:
image168
Hm...undrar hur de här akvariefiskarna skulle må om vi skickade upp dem i rymden? Ja! Vi provar!
(tips från min syster som skrivit om dem, finns mer på aftonbladets hemsida) obs - hennes foto, taget i Kiruna på rymdstationen.

Men, men. Forskning är som konst. Man kan inte hålla på att tjata om nytta hela tiden, då kan man inte tänka. Ibland måste man få tänka först och sedan hålla på med nyttighetsprat. Man kan ju inte alltid se slutet innan man är där. Alla vägar är inte raksträckor.

Har du något knepigt forskningsämne!? Kommentera - NU!

Andra bloggar om: , , , ,

Det VAR här ni läste det först!!

Hallå, hemma från schlagerpartyt som dämpades av att jag känner mig sjuk :-(
annars, de hade en grym tv-skärm som verkligen hade festivalkänsla. Lyllos.

Ja, som sagt, som jag tippade REDAN I HÖSTAS
Till finalen: Christer Sj
Andra chansen: Pudlar och Suzzi T.

(Amy Dimond var vid det laget inte klar för festivalen och med andra ord ingen jag kunde tippa då)

Snacka om förutsägbart!! Suck. De två sista låtarna i resultatlistan var annars mina favvisar. 'Jag vill ha mina ex i en hönsnätsbur på vinden.' Den måste väl komma med på någon slags lista över klassiker!?

Dagens genusmiss måste väl varit hon som tog emot face-84 efter uppträdandet och sa till sångerskan; 'tänk att du fått vara med i melodifestivalen - med dina tjejkompisar och allt!!' Tänk om man sagt så till sångaren i The Poudles?? 'vad kul att du fick sjunga här ikväll med dina kompisar'. BAND heter det väl??? Killar har band, tjejer har kompisar. Arma tjejgrupper.


Andra bloggar om:

läckraste pausnumret?

Minns ni när det här fläktade förbi, 2005, som PAUSNUMMER! Slöseri med hits att inte den här var med i tävlingen.
Men, men...

Genom eld

Andra bloggar om: ,

Och nu har jag hört låtarna!

Är väl schysst att tippa en gång när man faktiskt hört låtarna. Någonstans handlar ju detta om melodier också, inte bara om titlar, skandaler på förhand och artister... (eller, har jag missuppfattat...?)

E-type och P: bättre än väntat men ändå - mer rockiga arr-knep än bra låt
Face-84: ganska kul, ingen vinnare, men härligt töntig schlager. Problemet är gruppens namn!
Velvet: jag har inget emot eurodisco i måttliga mängder, och det här blir en vinnare på aerobicspassen
Brandur: som en mystisk vind från ishavet - härlig, inte att räkna bort!
Michailoff: Skärmmande lik Andreas Johnssons tidgare bidrag...och de har man ju trivts med...så varför inte?
Amy D: sämre än väntat. hennes röst är helskön, men låten kändes fjompig
Suzzi T: bottennapp
Sjögren: lustig men inte så tokrolig som förhandssnacket indikerat, ingen jag vill se i finalen

Så skulle jag tippa nu blir det typ det det omvända som nedan. Inte tippa kanske, snarare önska.

Här har jag lyssnat, 1 minut från varje:
http://svt.se/

Kram schlagerdiggare



Andra bloggar om: ,

Bloggen goes schlagerblogg!!

Hur det än är med allt så är det faktiskt så att schlagerfestivalen börjar idag. Därav denna färgmetamorfos!!

Ikväll blir det schlagerfest hos några nya vänner (kul!) så jag kan inte blogga i realtid, men jag får väl kommentera efteråt. Tills dess; tippningen

Vidare direkt; christer sjögren & amy dimond

Andra chansen; e-type och poodles & suzzie tapper

nästan vidare; velvet

ute; michailoff, face-84 och brandur

Vad tror ni???


Andra bloggar om: , ,

Nu vet jag vad det är...

...som gör att det inte går att koncentrera sig.

En släkting har blivit (troligtvis) svårt sjuk (Mo.Ca). Det började med att orosindikationer spreds ut igår och tydligen var det värre idag. Man vet ju inte vad man ska göra med det. Dock, det lägger sig som ett virus i datorn och slöar ner alla andra funktioner. Man kan inget göra. Sjukdom och ålderdom är som det är. Man vet inte om det tar 1 dag eller 1 år eller 10 år. Man vet inte om man ska vara ledsen nu eller spara det till sen. Man summerar och tänker på vad man gjort och inte gjort. Tiden går smärtsamt framåt, samtdigt är det ju det man vill. Det heter samtidigt att tiden läker sår. Men tiden är också fruktansvärd. 

Det är som när man går på en promenad och skogen där man brukar gå har tagits ner och där man en gång hade en fin stig är det nu ett kalhygge. Oåterkalleligt. Men samtidigt inte för evigt ändå på något sätt. Nya träd växer upp, men de kanske man aldrig kommer att hinna se. Man får planera om och hitta något nytt ställe att vara på. Tills vidare. Till synes för alltid.

Ja, sådär vandrar tankarna omkring. När man ser sig omkring på de texter som borde läsas och skrivas idag (relaterade till forskningen) är det svårt att hitta någon som matchar det där andra som pågår parallellt. Inget passar ju ihop med sjukdom och kanske till och med väntan på döden. Bildning, 'some findings', loggböcker från förskolor, kritisk hermeneutik och norsk text om grundläggande kunskaper i musikk kunde inte förefalla mer likgiltigt. Inte bara likgiltigt. Som äckliga småkryp under en sten. Irriterande. Såklart man välter tillbaka stenen.

(förtydligande; 'man' är i det här fallet lika med 'jag')



nä, orkar inte

jag är fortfarande trött efter träningen igår, och antagligen efter två pendlardagar också. igår; enbart tråkig dag. idag: 100 korta fåniga bifogade texter som kommit skickandes på mailen som ska läsas och följas upp på ett eller annat sätt. allt är tråkigt. jag vill bara åka till café och köpa semlor, men mitt fikasällskap har fått förhinder. åh vad tråkigt. tråkigt till och med att blogga.

bildning och kvinnokamp

Hej alla

Ursäkta att inlägget kommer så sent idag. Förstår att ni alla väntat med spänning; vad gör hon idag?? ;-)

T.ex. vad har hon på sig?
Jo, idag gick det i svart-vitt. Rutig blus (rutigt, det är det som gäller nu), randiga strumpor och kjol!

Och iförd ovanstående uniform, på stridslinjen mot gubbarna. Som vanligt. Nytt för idag var att jag halkat in i en grupp som ska jobba för/om bildning på högskolan. Lite diffust. Som förberedelse hade jag fångat lite tankar i flykten om bildningsbegreppet:

1) bildning är ett ganska irriterande begrepp, man förstår inte vad det betyder och varför man inte lika gärna kan prata om lärande och kunskap
2) 'obildad' ger om möjligt ännu värre vibbar. Så i ljuset av det föredrar man (jag) bildning. Hellre en bildad lärare än en obildad.
3) vad är distinktionen mellan lärande och bildning? Jag föreslår en liknande gränsdragning som vi inom vårt perspektiv (utvecklingspedagogik) gör mellan erfarande och erfarenhet. T.ex. bara för att man har erfarenhet av att besöka ett naturhistoriskt muséeum är det inte säkert att man erfarit något om naturhistoria. Man kanske istället har erfarit att museibyggnaden är stor och mäktig, att man inte får springa omkring och tjoa, att fikat är gott i cafeterian etc. Ens tidigare erfarenheter avgör vad man erfar. Att erfara är att se något som något. Så ungerfär kan man beskriva det.
Och kopplingen till bildning tänkte jag såhär: erfara = lära, erfarenhet = bildning. Alltså skulle det på musiklärarutbildningen vara bra om man fick göra massor av erfarenheter, t.ex. av att besöka konserter inom olika genrer, gå på konstutställningar, höra filmskapare disktuera knepiga filmer mm. för att åstadkomma bildade musiklärare.

Någon annan som har några tips om bildning? (förutom att läsa S-E Liedmans böcker i ämnet...orkar inte).

Så vari bestod kvinnokampen idag? Jo, den var så enkel som att överhuvudtaget våga öppna munnen och säga hur jag tänkte. När man sitter på ett sånt där möte är det så lätt att männen 'pöser över'. Man kan nästan inte tro att det skulle vara sant. Speciellt inte när det hela handlar om att vara bildad, eller att åstadkomma bildning. Pga att man inte tror att det finns går man på det.

Exempel:

Männen talar om distinktionen mellan 'den vise mannen' och 'den bildade mannen'.
I det läget är det lätt att känna att det är läge att tiga. Män ställer frågor som besvaras av män.
' - Jo, du vet, bildning, det är något helt annat än att ha massa kunskaper'.

'visst, visst' tänker jag 'du måste ha rätt', men sedan
'men nej, förresten, har inte jag läst hyllmeter om kunskapssyn, och märker nu att det finns kunskapssyn hos männen som att kunskap bara består av att minnas fakta, och att det är grymt onyanserat....
säg någonting...
här inne sitter de vise männen och de bildade männen, men faktiskt också den bildade tjejen.'
Bildad blir man genast bara genom att ikläda sig rollen som den som diskuterar bildning, och det GÖR jag ju faktiskt nu... 'kom igen, säg något'
och som från ingenstans
' - om kvinnan tar ordet nu: den kunskapssyn.... '

männen: skrattar!
' - du menar att det finns kvinnor som är bildade också, hahaha',

jag: skrattar inte!
jag fortsätter mitt resonemang. Och så var den kampen förd och nog vunnen för stunden. Mycket osynlig och tillsynes oviktig. Men ändå. Och tilläggas, garderas med, ska kanske att den här kampen pågår inuti. Jag tror inte någon upplevde att de kämpade mot mig. Men det hör väl också till.

---

Träffade en kollega idag också som jag inte sett sedan den bebloggade osloresan. Kollegan sa att osloresan kunde betraktas som tillfället då jag 'kom ut'. Jag frågad; 'kom ut som vad??'. Svaret blev 'kom ut som musikpedagogisk forskare'. :-) Ja, det kanske är det jag har gjort. Det kanske var därför som jag tog ordet på mötet.

Andra bloggar om: , , ,

en arrangerad bild

image166 Bildbevis: här är våra första blommar i trädgården - snödropparna

image167

och här ser ni min sköna arbetsplats idag. Jag sitter vid solväggen på ett fårskinn och läser. Verkar det inte underbart!?

(Eller, nej, bilden är helt och hållet arrangerad! Sanningen är att jag har läst 12 sidor idag, och det gjorde jag i sängen innan jag gick upp. Sedan dess har jag känt mig väldigt på gång, men det har inte resulterat i någonting konkret, mer än att jag tvättat och varit och gått i solen. Äh, det gör inget.)

Annars måste jag säga att jag blev mycket glad för kommentar av Hanna idag! Vad säger ni - kusiner (om ni läser detta) - är det inte vid en sån här vägg man ska sitta och äta våfflor snart!!

Och om jag inte ser fel på klockan nu är det faktiskt inte dags att läsa nu heller. Nu är det dags att koka kaffe och tina en kaka från frysen!

Kram alla.

Andra bloggar om: , , ,

det intressanta med lärande

Hej tisdag
 
- det här inlägget handlar om min pianoelev -

Igår hände en rolig grej. Jag har en liten tjej som kommer hit och får pianolektioner lite då och då. Eftersom hon är min enda (eller egentligen har jag en till, men hon är vuxen) elev som jag har kvar betyder hon allt för mig!! :-) Eller, rättare sagt, alla teorier jag tillägnar mig om lärande vill jag testa på henne!

Det som är aktuellt nu är ju detta med lyssnande. Vanligt i musiksammanhang är att man hellre pratar om vad man känner än vad man hör. Lärarna, och detta har vi sett i vår forskning, frågar hellre 'vad känner du när du hör musiken' än 'vad hör du'. Alltså, man flyttar fokus in i barnen, och inte ut ur barnen och ut ur musiken, eller hur man nu ska säga, så att det kan bli ett 'möte'. 

Själv, eller rättare sagt enligt det teoretiska fält jag tillhör, så tror jag att lyssnande är en kognitiv process. Och för att kunna utveckla sitt lyssnande till att bli mer 'musikaliskt' behöver man musikaliska begrepp. Dessa blir begrepp att använda som redskap (vygotsky) i lyssningsprocessen. Är man t.ex. medveten om begreppet dynamik så kan man använda det till att sortera vad det är man hör; t.ex. 'nu lät det svagt, nu blir det lite starkare'. 

Min underbart söta pianoelev har spelat ackordspel hos mig i snart 2 år. Eftersom hon bara är ett barn, och jag är mer van vid tonåringar, så har jag tänkt att jag nog inte kan förklara hela intellektuella prylen med hur dur- och mollackord är uppbyggda, utan jag har nöjt med tillsvidare med att bara visa ett ackord i taget. 'Så här tar man E, såhär tar man i Bm, men i den här låten tar vi Bm såhär'. Inget system alltså, bara ett och ett. På sista tiden har jag inte behövt visa, utan hon har bara gjort rätt hela tiden, för varje ny låt. Jag har varit helt tagen av detta och tänkt att det har hänt ett mirakel där inne i hennes hjärna - hon har bara fattat helt själv!! 

Förra veckan så gjorde hon plötsligt 'fel' och jag fick anledning att fråga henne; 'varför vet du nästan alltid hur man tar dur och moll, men inte den här gången'. Då svarade hon 'jag bara vet'. Inget tydde på att hon byggt upp något eget inre system, såsom jag först trott. Hon hade nog snarare kommit ihåg ackord efter ackord, och därför klarade hon nu nästan alla situationer. Jag började förklara skillnaden mellan dur och moll och försökte göra henne uppmärksam på vad det var som gjorde skillnad. Jag tänkte; nu gäller det att ge henne REDSKAP och vi höll på tills hon med egna ord kunde uttrycka 'det låter ljust' (dur) och 'det låter mörkt' (moll). Vi redde ut vad det där med mörkt och ljust var, att det var en hög eller låg ters. Sedan testade jag och spelade olika ackord för henne. I hälften av fallen svarade hon rätt. Helt godtyckligt alltså!

Så igår upprepade jag testet och då svarade hon plötsligt rätt i 100% av fallen. Jag höll på att ramla av stolen. Jag frågade henne varför hon kunde det nu när hon inte kunde förra veckan. 'jag vet inte, jag har nog övat en del' sa hon. 'hur har du övat???' frågade jag ivrigt. 'jag har tänkt på hur det låter' svarade hon. 

Underbart!! En seger för Vygotskys redskap! Med hjälp av det musikaliska tankebegreppet mörk/ljus/hög/låg/ters tror jag att hon kunnat just TÄNKA på hur det lät, och på det viset få tillgång till det i musiken som hon - i någon mening - har haft tillgång till i två år. Dur och moll har funnits där 'mitt framför öronen' hela tiden, men för det är det inte särkert att det blivit 'hörbart'. (det blir alltid så bökigt när man talar om musik på grund av dess auditiva egenskap. Allting som har med förståelse att göra bygger på seendemetaforen. Man talar om FÖR-STÅ, alltså stå framför något så att man ser det, IN-SE och läraren måste PEKA PÅ det som eleverna ska förstå. Att översätta detta till musik blir lite bökigt. Man kan inte FÖR-STÅ, eller stå framför, ett musikstycke, såsom man står framför en tavla t.ex. Man kan inte peka på saxofonstämman när man lyssnar på ett musikstycke på en CD osv.)

Det var lite om tillämpad teori. Kul för mig, men jag vet inte hur ni andra känner... :-)

som det forskas idag!

Stön. Sömnlös natt inatt för ovanlighetens skull. Förr i tiden led jag av sömnbrist ofta. Sömnbrist + ångest. Men så brukar det inte vara nu! Tillfälligt undantag. Vad jag har lärt mig av tidigare erfarenhet är att lägga ner ALLA ambitioner och bara varsamt framleva livet efter för få timmars sömn. Idag tog det sig i uttryck som att jag åkte till en kompis och gick promenad - i solsken, mmm - och sedan fikade en riktig lyxlatte och chokladkaka. Skönt. Köpte sedan en alla-hjärtans-dag-gåva till min man (men avlsöjar inte vad!!). 

Så, så mycket händer idag. (utan avdrag på lönen - märkligt jobb man har)

Hoppas det går mer framåt för alla er andra!

Melodifestivalen 1 vecka kvar

Just det ja, det är ju bara 1 vecka kvar till det börjar, det där ni vet...
Läste att Charlotte Perelli skulle uppträda med sexdans och läderpiska i år. Åh - - suck.
Det vi älskar är nog minnet av melodifestivalen, så som den var när det begav sig. Vad sägs om den här:

Eloise

och den här; cattanooga! Kolla in detta!! Och håll med - det finns INGEN anledning att överarbeta koreografin! :-)

... och nu hittade jag det här gamla favvoklippet. Mys! Melodifestivalen ur Himla många program! MÅSTE SES.

Nu spårar jag ur helt; morgongympa med galenskaparna - HOPPA BORT.



Andra bloggar om:

Söndagsträd

Söndag idag - någon som hunnit notera??

Vi gjorde det. Vi har verkligen gått in för söndagskänslan idag. Vi handlade och lagade mat och slet igår; trotsade dödströttheten. Allt för att det skulle bli lungt idag. Vi åkte och besökte en kyrka. (Trevligt. Köpte kakor till förmån för lutherhjälpen. Tänk alla som orkar hålla på... ) Därav dagens trädbild. Två träd som får stå och vara symetriska hela sitt liv. Finnas till för att rama in entrén. Några ska ju göra det också. Som två hundraåriga kyrkvärdar.

image164


Läste på någon annans blogg igår, kritik mot alla bloggande tjejer (företrädesvis modebloggare i åldern 16-20) som vräker ut sina liv på bloggar, utan att läsa andras bloggar och skaffa insikt om att de är som alla andra. Jag anade en underton om att 'debattbloggar' är snäppet bättre. Jag vill förekomma ev. kritik och påpeka att det här inte är en blogg där en tjej vräker ut sin liv - nejnej - hela den här bloggen är ett etnografiskt empirimaterial för avhandlingen 'så konstruerar en musikpedagogisk doktorand sin identitet'. Så nu vet ni det.

Nu är det snart dags för kvällste och sista biten av filmen Hajen. Men först kommer här en kärlekshälsning till alla bloggläsare som just börjar sin arbetsvecka, med lite lungt surfande. Och extra mycket hälsning till er som också håller på med forskning. Kram, och vi hörs på nästa rast!

image165

Andra bloggar om: , ,

Nere på jorden igen

Återigen tack för kommentarer!

(Malin: Gummistövlar i färg grönt, ser ut som alla stövlar gjorde, innan såna där med blommor på var uppfunna)

Såhär har vi det idag. Sitter inne och glor ut på snön som vräker ner. Jag pallade inte ens att gå ut och fota träd idag; öppnade bara altandörren. Mjölken är slut, så vi får dricka the till eftermiddagskaffet nu. Dags att börja ta tag i allt det där andra... åka och handla.

image163

Kram till alla så länge.

how it all ended up

Tack för fina kommentarer, hann läsa dem precis innan det skulle dra igång idag. Skönt.

Så vad hände idag?? Är det inte lite spännande!? Äntligen en intrig i mitt fridfulla avhandlingsarbete ;-)

Igår, efter bittert bloggande, tog jag på mig gummistövlar och termobyxor och gick ut i stormen, i beckmörkret. (Vi bor ju verkligen PÅ LANDET!). Just som vi rundade en byggnad, en stor lada, och svängde ut på en del av vägen som är omgiven av öppna fält, då slog en stormby emot oss, sådär att man fick ställa sig bredbent för att inte välta. Och då tänkte jag där i ögonblicket - här kommer jag - runt hörnet väntar en stormby - jag står fast - vinden i ansiktet är rätt skön - det ger rosor på kinderna - i natt kommer jag sova gott. Så ungefär tänkte jag.

Den där diskussionen igår var en del av ett större möte, en slags konferans, som jag varit med på. Forskare med anslutning till en viss ålder och representerande olika ämnesdicipliner. Det var i ämnesgruppen vi inte kom överens. I gruppen var min handledare, det tunga namnet och en kollega som jag brukar skriva ihop med. Det som hänt över natten var i princip att min kollega hade hoppat av i protest och att det tunganamnet och handledaren kommit till någon slags conclusion om att (1) vi nog hade missförståt varandra igår och (2) det var bäst att jag 'övertog ledarskapet' i denna grupp, för jag var den enda som hade hela bilden klar för mig. Hm...det låter lite hybris när jag uttrycker det i skrift såhär, men det var faktiskt vad som sades (eller lät i mina öron). Jag hostade upp en liten modell på tavlan och männen nickade instämmande och sa att det där kan du dra för hela gruppen i sammanfattningen. Så, med en hand darrandes som en vimpel i en storm trädde jag fram (dagens outfit: bruna manchesterbyxor, brun plyschkofta, beige fårskinnsstövlar och håret flätat i kringlor :-) var fick jag allt ifrån??) och sa på min briljanta engelska

- And here is the resulat from the xx group; we proundly present this: (tänk eurovision song contest...)

Sedan dess har jag fortsatt darra.

Översteprästen i vår teori-sekt (vi kan kalla honom så;-) forskningsperspektiv blir ibland som religioner - för att förtydliga - han är toppen!!) kom efteråt informellt fram och sa något gammalt citat: You'll find your path with your heart, och sedan att han trodde jag hade gjort det, och sedan sa han Grattis. Hehe.

----

Vad mer kan man säga? Det är stengrått utanför, det är fredag, jag är helt slut men mitt mod är INTE brutet.

Kram alla kära bloggläsare


RSS 2.0