Träd är vackra

Nu finns det inte ett spår av semester kvar. Så är det bara. Inte halvsemester, låtsassemester, bravädersemester eller förträngjobbsemester. Det är måndag och det är bara att köra. Jag har lejt min sommarledige man till att vara min bisittare. Det är så mycket lättare då. Hans funktion är typ att vakta så att jag inte börjar idiotsurfa eller nåt. Nej, inte riktigt. Vi hjälps åt lite med den beryktade fruktade gamla hemska uppgiften i academic writing som jag ännu inte lämnat in. Så lite kvar, så enkelt egentligen, men ändå så svårt att få ur händerna. Idag ska det i alla fall gå.

Hoppas alla ni andra har det bra och känner ny inspiration.

kram