ett vanligt jobb
Ursäkta, jag kan inte släppa det - Tobias Persson attack på (en del av) dagens ungdom.
Jag kommer precis in från en joggingtur, och det som snurrat i mitt huvud tar avstamp i det här:
...behandla stan som en privat catwalk i väntan på att bli ?upptäckta? för att ? gud bevars ? slippa ha ett vanligt jobb!
Jag vet att merparten av de unga i dag är reko och faktiskt bryr sig om sin omvärld, även om det är lätt att glömma.
Samtidigt ser jag en navelskådande, blasé och världsfrånvänd generation som med putande läppar och förakt i blicken spänns fast på räkmackor och kräver att knuffas mot sin talkshow. För 150 år sedan byggde ungdomar vår järnväg, våra hus, vårt samhälle ? i dag fotograferar de sin fika.
Det där med att fotografera sin fika tog jag upp i förr-förra inlägget. Nu funderar jag över de som vill 'slippa ha ett vanligt jobb'. ETT VANLIGT JOBB!! Förstår jag rätt om Tobias kopplar ihop 'vanligt jobb' med 'bygga järnväg och hus' (hjälp mig, någon diskursanalytiker där ute!). 'Bygga samhålle' - hur undgår man att göra det (social konstruktivism)? En annan fråga är väl vad för slags samhälle man bygger, men ändå... Hur som helst, nu undrar jag, vilka yrken av de här är 'ett vanligt jobb':
Sådär, då har jag också varit med i debatten lite. Kul. Bra att sådana som Tobias tar ton, så man får tänka lite.
Andra bloggar om: tobias persson, 90-talister, modebloggare, samhällsdebatt
Syrran - skönt att du är hemma igen!
Barnen är i grupp. Det skulle säkert vara skillnad om de var en och en. Då det inte är menat som ett 'test' utan mer som en 'naturlig del av skolvardagen' verkar det mest logiskt att de får vara i grupp. Utmaningen för läraren är att få barnen att upptäcka det som gör takt till takt.
Jag kommer precis in från en joggingtur, och det som snurrat i mitt huvud tar avstamp i det här:
...behandla stan som en privat catwalk i väntan på att bli ?upptäckta? för att ? gud bevars ? slippa ha ett vanligt jobb!
Jag vet att merparten av de unga i dag är reko och faktiskt bryr sig om sin omvärld, även om det är lätt att glömma.
Samtidigt ser jag en navelskådande, blasé och världsfrånvänd generation som med putande läppar och förakt i blicken spänns fast på räkmackor och kräver att knuffas mot sin talkshow. För 150 år sedan byggde ungdomar vår järnväg, våra hus, vårt samhälle ? i dag fotograferar de sin fika.
Det där med att fotografera sin fika tog jag upp i förr-förra inlägget. Nu funderar jag över de som vill 'slippa ha ett vanligt jobb'. ETT VANLIGT JOBB!! Förstår jag rätt om Tobias kopplar ihop 'vanligt jobb' med 'bygga järnväg och hus' (hjälp mig, någon diskursanalytiker där ute!). 'Bygga samhålle' - hur undgår man att göra det (social konstruktivism)? En annan fråga är väl vad för slags samhälle man bygger, men ändå... Hur som helst, nu undrar jag, vilka yrken av de här är 'ett vanligt jobb':
- bloggare
- journalist
- poet
- komiker
- norénskådespelare
- forskare
- lärare
- börsmäklare
- husmäklare
- makeupartist
- cirkusartist
- behandlar du stan som en privat catwalk? - njae, nej, är jag på stan är jag ofta springandes till tåg
- väntar du på att bli ?upptäckt?? - ja, alla vill väl bli sedda, i någon mening
- saknar du ett vanligt jobb? - ja, jag jobbar inte, jag försöker forska
- Är du navelskådande, blasé och världsfrånvänd? - ja, många kan nog uppfatta forskare så
- har du putande läppar och förakt i blicken? - nej, inte direkt
- slarvar du med att vara med och bygga järnvägar och hus? - ja
- fotograferar du din fika? - ja
Sådär, då har jag också varit med i debatten lite. Kul. Bra att sådana som Tobias tar ton, så man får tänka lite.
Andra bloggar om: tobias persson, 90-talister, modebloggare, samhällsdebatt
Syrran - skönt att du är hemma igen!
Barnen är i grupp. Det skulle säkert vara skillnad om de var en och en. Då det inte är menat som ett 'test' utan mer som en 'naturlig del av skolvardagen' verkar det mest logiskt att de får vara i grupp. Utmaningen för läraren är att få barnen att upptäcka det som gör takt till takt.
Kommentarer
Postat av: Linda K
Nu är jag också med i debatten lite! Efter att ha läst
tobias perssons text i sin helhet kände jag att jag ivrade för 90-talist tjejernas modebloggar som aldrig förr. Jag har själv inte byggt så många hus förresten.
Trackback
